Poängen i hans resonemang är att den hårda debatten om sjukfusk och överutnyttjande ledde de politiska besluten fel. Vid en första anblick i statistiken såg det ut som svensken i slutet av 1990-talet började sjukskriva sig mycket mer än tidigare. Varken media eller någon annan kontrollerade de statistiska underlagen eller vilka faktiska belägg som fanns för påståendena om ökat överutnyttjande.

I själva verket blev sjukskrivningarna inte fler, utan längre.

Detta är en intressant tes: att vi alla blev grundlurade under sjukskrivningsboomen.

Boken ”Kampen om sjuksfrånvaron” har ett upplysande budskap: att sjukskrivningsrekordet mest verkade handla om att arbetsgivarna slutade med att inrätta specialtjänster för folk som inte orkade jobba som förr. 

Slopandet av mjuka tjänster måste ses som en stor ogärning för alla som värnar arbetslinjen och gammeldags medkänsla.

Men jag saknar ett resonemang om varför sjuskrivningarna var högre i högarbetslöshetsbygder jämfört med områden med låg arbetslöshet.

Forskare och debattörer pekade ju på detta samband under 2000-talet och detta blev till ett argumentet om överutnyttjande, eftersom sjukförsäkringen inte är tänkt att vara en a-kassa.

Men kanske är det så att man blir sjuk av arbetslöshet.

Även om det handlar om ett företag som gått med förlust länge, så handlar det om ett av Sveriges största exportföretag. 17 miljarder kronor exporterade man för 2007.

Journalisten Pontus Schoultz menade att det vore farligt att rädda Saab, i stället bör man satsa på nya uppfinningar. Innovation!

Det ligger nog mycket i det. Men om uppfinningarna dröjer? Ska vi inte ta de fina ideologierna om kreativ förstörelse med en nypa snus, tänka efter lite?

Ta en titt på denna lista. Våra största exportörer 2007, innan krisen.

1. Ericsson

2. Volvo Personvagnar

3. Volvo AB

4. Preem

5.  Astra Zeneca

6 SSAB

7. Sandvik

8. ABB

9. Saab Automobile

10. Ikea 

( Från Svenska exportrådets hemsida)

Det är inte direkt nya uppfinningar och nya företag vi pratar om här, undantaget Ericsson. På plats 11 till 20 ser det ungefär likadant ut. Det är stål, plast, skog, bilar och läkemedel. ( och här har det inte direkt haglat med nya piller, eller?)

De 20 största svenska exporterna står för cirka 600 miljarder i exportintäkter. Om bilindustrin försvinner, så försvinner en knapp tredjedel av den exporten. Inte direkt kattskit.

Det är såklart mycket viktigt som Schoultz säger, att uppfinningarna kommer.

Men det borde gå att hitta gröna bilinnovationer, som kan rädda en del av det stora kunnande, och den produktionsapparat, som finns i bilindustrin. och i förlängningen en stor del av förmögenhet och vårt skatteunderlag.

Den amerikanska drömmen tycks leva i Sverige.  Samtidigt menar kritiker från höger att detta inte är förvånande, för att de svenska inkomsterna är tätt ihoppackade, jämfört med USAs inkomster.  Det blir alltså ett mindre steg om man ska ta sig från den fattigaste femtedelen till den näst fattigaste.  Men varför måste det vara förvånande?

En annan kritik kommer från andra forskare, som menar att de som är födda i låginkomstfamiljer på 60-talet, sällan tar sig till toppen.( Läs om denna forskning i ett blogginlägg här).

Jag misstänker att den sociala rörligheten är mindre för 80-talisterna. De är den generation som kommit ut i ett högarbetslöshetsSverige, till skillnad från tidigare generationer. Detta borde öka ojämlikheten, precis som tex friskoleexpansionen. Men klassresornas stora tid verkar ha hört ett annat Sverige till. De senaste 10 åren har rapport efter rapport visat på den sociala snedrekryteringen till högskolan.

En intressant fråga är hur de fattigaste i respektive land upplever sin situation. Är de lyckliga? Känner de att de har allt det behöver? Är de stigmatiserade? Hur lyckliga upplever sig de fattigaste i Sverige och USA sig vara? Det skulle vara en intressant jämförelse.

Även om sysselsättningssiffrorna från SCB inkluderar även mycket unga personer så är den senaste siffran på 63,5 procents sysselsatta mycket långt ifrån 80 procent. faktum är att det är skrämmande nära 50 procent.